Är samhället tillgängligt för alla
Modersmål – inte nödvändigtvis mest eller bäst
År var de 60 till antalet. Källa: Myndigheten för. Ett tillgängligt samhälle är en del av arbetet med mänskliga rättigheter, det är ekonomiskt hållbart och bra för alla. Hon gör det under temaveckan för Europas språk med det klara budskapet om att finländare ska våga välkomna många språk i samhället utan rädsla. Tillgängligt för alla. Så länge samhället slår vakt om sina nationalspråk ser Leena Nissilä inte att det är något som leder till ett språkligt sönderfall, tvärtom.
Att öka tillgängligheten är nödvändigt . Men den perfekta dagen kommer aldrig. Ett tillgängligt samhälle är utformat så att så många som möjligt kan använda och ta del av det.
Tillgängligt för alla - SKR
Det är viktigt att ett språk utvecklas, annars dör det. En av de saker hon vill förändra är uppfattningen att många språk utgör en risk för våra nationalspråk. I stället tillämpar de en fullständig parallellspråkighet, säger hon. Det är knappast någon tillfällighet att Nissilä har en vidsynt blick när det gäller språk. De bygger inga språkliga hierarkier där ett språk skulle vara bättre än något annat. Jag önskar att folk vågade ge sina egna språkkunskaper erkänsla, också de bristfälliga och halvfärdiga, slår hon fast.
Det är ett budskap som gäller både hennes tidigare plattform Helsingfors universitets språkcentrum och hennes nya jobb på Institutet för de inhemska språken.
Samma vecka som Leena Nissilä tillträder sin post som nyvald direktör för Språkinstitutet profilerar hon sig tydligt. Ett tillgängligt samhälle är en del av arbetet med mänskliga rättigheter, det är ekonomiskt hållbart och bra för alla. Det vinner vi alla på.
När får vi ett tillgängligt samhälle för alla?
Det var väldigt motiverande för mig! Ett tillgängligt samhälle minskar kostnader för särlösningar och ökar möjligheten för människor att leva ett självständigt liv. Tillgänglighet handlar om den demokratiska rätten att kunna röra sig fritt och kunna verka i samhället. Hon har disputerat på estnisktalandes språkinlärning av finska, jobbat med läroplaner och riktlinjer för språkundervisningen för invandrare och undervisat, både i Finland och utomlands.
Eller: där man tycker att de egna språkkunskaperna inte räcker och inte vågar använda språk man studerat i flera år i tron att de som talar språket som sitt modersmål ser ner på ens bristande kunskaper. Det innebär också att få tillgång till information och kommunikation samt att kunna använda produkter och tjänster.
Tillgänglighet är smart. Nissilä hoppas att Finland och finländarna skulle komma bort från det slag av mental blockering där främmande språk känns som ett hot. Hennes erfarenhet är både bred och djup. Ett gott liv ser naturligtvis olika ut eftersom vi alla är olika som människor.
Däremot är det viktigt att samhället byggs och planeras så att det är tillgängligt för . Samtidigt behövs det en normering av språket som tryggar förståelsen av det och gör det tillgängligt för alla.
Vad är ett samhälle
Misstagen är vårt sätt att testa våra kunskaper och utvecklas, säger hon. Språkinstitutets direktör Leena Nissilä hade bara läst skolsvenska ett par år när hon första gången upptäckte den andra språkverkligheten. Det har skett en verkligt snabb förändring i samhället, där till exempel de unga umgås på flera olika språk dagligen utan att uppfatta det som något problematiskt. För andra är det bekvämt och kanske är det först när man har händerna upptagna med annat som det också blir nödvändigt.
. Det är en fråga om att göra verksamheter och miljöer tillgängliga för så många människor som möjligt. Att öka tillgängligheten är nödvändigt för några av oss men samtidigt angeläget för alla. För en del blir en miljö tillgänglig . Tillgänglighet handlar om den demokratiska rätten att kunna röra sig fritt och kunna verka i samhället. För en del blir en miljö tillgänglig först när en tung dörr öppnas automatiskt.
Det handlar om att kunna ta del av den fysiska miljön och kunna ta sig runt i samhället. I grund och botten har hon också en identitet som lärare, en som tror på det finländska skolsystemet och som själv inledde banan som lärare i skolan på sin hemort i Norra Österbotten.
För att nå ett tillgängligt samhälle behöver vi utgå från universell utformning när vi tar fram nya produkter, miljöer, program och tjänster. Finland behöver hitta ett förhållningssätt till sin nya språkliga verklighet.